abstrakt tänkande, språk och en extrem förmåga att anpassa sig till olika miljöer. 

Vårt utvidgade medvetande och vår anpassningsförmåga medförde snart att vi, som inget annat djur i jordens historia, kunde omvandla naturen för våra egna syften. Det som en gång varit självreglerande natur blev odlad kultur. Skogsavverkning, svedjebruk, konstbevattning, monokulturer, transporter, tamboskap och samhällen började sätta sina spår.

Människan gjorde revolutionerande upptäckter och skapade allt från synålen och svärdet till mikrochippet och atombomben. Vi började förbränna fossila bränslen som gav oss ett överflöd av billig energi och nya material. 

Geologer studerar berggrunden och de mineral som finns där. Det finns sten som innehåller mycket kisel, eller koppar, eller kol, eller andra ämnen. En del bergarter är av vulkaniskt ursprung, andra är sammanpressad sand och lera.

Berggrunden berättar mycket om jordens historia. Vi kan se skillnader i klimatet, spår efter katastrofer, inlandsis och havsbottnar. Vi kan hitta olja, gas, ädelstenar och fossil efter varelser och växter som levt för miljoner år sedan. Vi kan följa hur jordskorpan rört sig och veckats och bildat bergskedjor och förkastningar.

Jag funderar på vilka spår vi människor lämnar efter oss. Kommer våra hus, bilar och maskiner synas som fossil i berget. Antagligen inte.

I framtiden, och då menar jag miljontals år in i framtiden, kommer dock geologer, om det finns sådana, kunna se ett lager i berggrunden som skiljer sig från de underliggande. De kommer mäta och räkna och komma fram till att detta lager sträcker sig bakåt till 1900-talet då människan utvecklade sin industriella förmåga. Det har redan föreslagits att vi ska börja kalla den här tidsperioden för Antropocen, människans tidsålder.

För de framtida geologerna kommer det här lagret i berggrunden kanske kännetecknas av ökande växthusgaser, artdöd, monokulturer, plast och kärnkraft. Några artefakter kommer vi troligtvis inte lämna efter oss, men tydliga tecken på hur vi förändrat jordens yta och dess sammansättning.

Hur lång denna tidsålder, Antropocen, blir vet vi ju inte, inte heller vad som kommer efter den. Den moderna människan, Homo Sapiens har kanske funnits på jorden i femhundratusen år. Om vi överlever ytterligare femhundratusen år från nu kommer Antropocenlagret i berggrunden kanske bli ett par meter tjockt, uppåt en tio till tjugo meter på sina håll. Men mycket beror ju på hur dessa kommande 500 000 åren kommer se ut.

Om mänskligheten lyckas överleva så länge och därmed blir en miljon år gammal, som art betraktat, skulle det på en geologisk tidsskala ändå bara bli en skärva av sten med med lite mer spår av plast och koldioxid. 

På en kosmisk tidsskala, där solens hela livstid bara är ett kort ögonblick framstår vår lilla skärva av sten som både liten och betydelselös.