Det är lätt att gå i spinn över saker man hör. Vi gör det alla emellanåt, trots att vi vet att vi borde kontrollera källor och trovärdighet innan vi reagerar. Men vi är apor, vi kan inte låta bli att reagera.
Rena lögner är förhållandevis lätta att genomskåda. En enkel faktakoll brukar krossa de flesta lögner som sprids. Men när lögnen är mer kamouflerad och utformad för att vilseleda och få mottagaren att dra egna slutsatser, då är det svårare. I en tid av fake news och fake allting blir man lätt lite trött på hela situationen. Det är svårt att tro på någonting som sägs och skrivs och orimligt mycket tid måste läggas på att Läs mer...
faktagranska. Då är det tryggt att förlita sig på solida siffror och statistik. Är det mätbart kan det ju inte vara fake, eller?
Sverige har vid en första anblick extremt höga dödssiffror per miljon invånare.
Ger detta oss skäl att ifrågasätta den svenska metoden? Kanske. Men är det hela sanningen?
Här kommer samma diagram, fast med några länder utbytta. Plötsligt känns det lite bättre. Kanske…
Tredje diagrammet känns rent av upplyftande. Den svenska metoden fungerar!
Siffrorna ljuger inte, de är desamma, men urvalet avgör de relativa resultaten. Till detta kommer hela problematiken kring hur olika länder sammanställer sina siffror, när de rapporteras in och hur stort mörkertal man kan anta att det finns.
I Sverige rapporterades en ökning av antalet dödsfall som mer eller mindre motsvarar antalet döda i Covid 19. I andra länder kan siffrorna se annorlunda ut. Dödsfall som rapporterats in som hjärtinfarkt kan mycket väl vara coronarelaterade.
Och så återkommer vi till det här med fake news: Det finns en rimlig anledning att misstänka att vissa länders rapportering, av politiska skäl, friserats en aning och att Covid-fall gömts undan bland övriga dödsfall. Då får man titta hur mycket de totala dödsfallen i landet skiljer sig från föregående år.
Hur ska vi kunna göra världen begriplig igen. Hur ska det bli med allting sen, när allt blir normalt? Vad fan är normalt förresten?
Det är inte bara Corona som skapar osäkerhet och oro inför framtiden, även om det är mest akut just nu. Efter Coronakrisen kommer en hel rad andra kriser marscherande. Vi har en ekonomisk depression som verkar kunna bli hur djup som helst, med massarbetslöshet, konkurser och politisk instabilitet i så gott som hela världen. Vidare har vi ett presidentval i ett krisande USA att fasa inför och ett allt inflytelserikare Kina. Vi har klimatförändringarna som obevekligt motar in oss i ett hörn med hjälp av översvämningar, skogsbränder och stormar. Ovanpå detta har vi en teknologisk utveckling som går Läs mer...
allt snabbare och som blir allt svårare att förutse och styra.
Jag vill inte framstå som nån alarmistisk foliehatt och ser egentligen inte mig själv som någon sorts domedagsprofet, men när jag tittar på den större bilden av var vi befinner oss just nu, verkar det finnas orimligt många utmaningar att lösa på ganska kort tid.
Så, vart är vi på väg egentligen? Hur väljer mänskligheten riktning härifrån och vad är det vi siktar mot femtio år framåt i tiden?
Jag vill inte framstå som nån alarmistisk foliehatt och ser egentligen inte mig själv som någon sorts domedagsprofet, men när jag tittar på den större bilden av var vi befinner oss just nu, verkar det finnas orimligt många utmaningar att lösa på ganska kort tid.
Så, vart är vi på väg egentligen? Hur väljer mänskligheten riktning härifrån och vad är det vi siktar mot femtio år framåt i tiden?
Sådana stora frågor har alltid fascinerat mig och jag har alltid fantiserat iväg på resor i tid och rum. Inte bara för att det är spännande och för att jag är svårt beroende av science fiction, men också för att det är så jävla viktigt. Det som riktigt bra science fiction gör riktigt bra är att förmedla det där hisnande perspektivet, det som kallas ”Sense of Wonder”, på engelska.
Det är känslan av att lyftas upp ur vardagens små trivialiteter, som kändisskvaller, sportresultat och revirpinkande kulturarbetare, för att få en chans att se världen från ovan. Som att sitta på axlarna på en gud.
Då kan det tyckas som om mänskligheten kör omkring i ett lerigt dike med enbart ett sugrör att titta igenom för att försöka hitta vägen. Allt känns smått och ytligt när man tittar på det större perspektivet. När jag tänker på hela mänsklighetens utveckling hundratals år in i framtiden, blir det uppenbart vad som egentligen är viktigt och vad som inte kommer spela någon roll i det stora hela.
Hade vi levt i en science fiction roman, skulle det kanske funnits en teknokratisk världsregering som kunde staka ut kursen å hela mänsklighetens vägnar. Men i verkligheten agerar mänskligheten sällan proaktivt och gemensamt. Vi tänker kortsiktigt och egoistiskt, fattar snabba beslut, grundade på fördomar och missuppfattningar och vi ändrar inte kurs förrän vi måste, förrän vi är mitt uppe i krisen. Vi gör ingenting avgörande förrän det finns väldigt starka ekonomiska argument för att ändra vårt beteende.
På så sätt är kanske kriser det som driver utvecklingen framåt. Vi kör så långt vi kan åt ett håll och först när vi kör in i en vägg byter vi riktning och provar nåt annat.
Vi har låtit kungar och kejsare styra, vi har provat att låta religioner leda vägen, vi har förlitat oss på förnuft och vetenskap, vi har experimenterat med krig och revolutioner och vi har låtit den fria marknaden styra.
Så vartåt kör vi när den här krisen är över och framförallt, hur avgör vi vem som ska styra?
Jag startade den här bloggen, dels för att jag alltid haft ett intresse för stora samhällsomvandlingar. Jag fångades tidigit i ett intresse för rymden, science fiction i allmänhet och postapokalyptiska dystopier i synnerhet. Men bloggen var även tänkt som en form av utlopp för all den research jag gjort inför mitt alltjämt pågående bokprojekt. Det var tänkt att bli en roman om civilisationens undergång och hur den ter sig för några få överlevande i Stockholm. Idén har legat och grott i många år och för fyra år sedan började jag skriva på allvar. Sen har jag jobbat med manuset lite stötvis, ändrat en del och tagit bort en del. I nuläget har jag skrivit färdigt ett andra utkast som omfattar 103 000 ord. Men så kom Covid-19. Nu har jag inte rört manuset sedan i Januari och fattar inte hur jag ska kunna göra de ändringar som behövs. Verkligheten har överträffat fiktionen. Det som länge varit en engegerande romanidé för mig har plötsligt blivit verklighet…
När jag startade kollapsbloggen, julen 2019 hade jag aldrig hört talas om coronavirus. Då var pandemier bara ytterligare Läs mer...
ett scenario som skulle kunna hota vårt samhälle tillsammans med kärnvapen, meteorer, klimatkatastrofer och artificiel intelligens. Efter SARS-utbrottet, Svininfluensan och Zika-viruset talades det emellanåt om ett tänkbart nytt virus som skulle kunna spridas och orsaka död och lidande världen över. Experterna visste att det kunde hända och att det kunde bli väldigt allvarligt, men inte ens de mest insatta virologerna hade i julas en aning om att SARS CoV-2 redan börjat spridas i Kinas inland. Då visste ingen vad vi stod inför.
Vårt globala och sammankopplade samhälle har visat sig ganska dåligt förberett på pandemier. På tre månader har vi tvingats inse hur ömtåliga vi är, hur ömtåliga våra samhällen är och vi har, på ett eller annat sätt tvingats omvärdera det mesta i våra liv.
Så måste även jag omvärdera mina skrivarambitioner, både med mitt romanprojekt och med kollapsbloggen.se.
Jag återkommer när jag lärt mig orientera mig i den här nya osköna världen.
Stanna inne och tvätta händerna så länge!
#corona #coronakrisen #pandemi #kollaps
Kakor!
Den här webbplatsen använder kakor. Jag antar att det är okej för dig, men du kan alltid tacka nej. Cookie settingsAcceptera
Privacy & Cookies Policy
Privacy Overview
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
Necessary cookies are absolutely essential for the website to function properly. This category only includes cookies that ensures basic functionalities and security features of the website. These cookies do not store any personal information.
Any cookies that may not be particularly necessary for the website to function and is used specifically to collect user personal data via analytics, ads, other embedded contents are termed as non-necessary cookies. It is mandatory to procure user consent prior to running these cookies on your website.